Gerotranscendens.
Gerotranscendens är en teori som beskriver det naturliga åldrandet. Att åldras har i samhället alltid setts som något negativt och en äldre person ses gärna som svag i sanhället. I slutet på 1950 talet förekom det många olika teorier om åldrandet. En vanligt förekommande teori var tillbakadragandeteorin som i stora drag handlade om att den äldre personen och samhället gled isär. Att åldras innebar att personens behov försvann allt mer och det pratades om att den äldre lösgjorde sig från samhället som en förberedelse inför döden. I teorin innebar detta att den äldre personen självmant valde att isolera sig från samhället och inte hade så stort behov av sociala kontakter. Som tur är har denna teori försvunnit genom åren och istället är det teorier som syftar på aktivitet och att den äldre behåller sin aktiva nivå och fortsätter utvecklas. Denna teorin kallas för aktivitetsteorin och i stora drag innebär grundstenarna i teorin att äldre har samma behov som under den aktiva delen av livet. Lars Tornstam har utvecklat teorin om gerotranscendens och gerotranscendens handlar om det goda åldrandet. Teorin om gerotranscendens innebär att åldrandet ses som något positivt och han delar upp sin teori i tre olika dimensioner som är kosmiska dimensionen, jag-dimensionen och personliga sociala relationer. Kommer att beskriva dessa dimensioner mer noga i ett annat inlägg. I stora drag innenär gerotranscendens att den äldre personen utvecklas genom hela livet men att livet präglas av eftertanke och reflektion. Gerotranscendens innebär att man genom livet lär sig av sina tidigare erfarenheter och detta skapar en vishet som binds ihop av livets olika pusselbitar.
