Sårbarhet hos äldre.
När man åldras blir man mer mottaglig för sjukdomar och åldersförändringar kommer smygande. Åldersförändringarna i kroppen leder till att individen får ökad disposition för sjukdomar vilket leder till att de behöver mer hjälp i det dagliga livet. Man kan kalla detta för funktionsnedsättningar i vardagen pga ålderförändringar. Många sjukdomar har ingen skarp gräns mellan vad som är normala funktionsnedsättningar och vad som är förändringar kopplade till sjukdom. För att göra detta mer förståligt kan man ta osteoporos som är en normal förändring som kommer med stigande ålder. Skelettet får lägre bentäthet och blir mer poröst vilket gör att frakturer lättare uppstår. Men när osteoporosen kommer under en viss gräns blir tillståndet en sjukdom. Enbart normala åldersförändringar utan sjukdom ger sällan en funktionsnedsättning innan individen är 85 år och över. Åldersförändringarna ger dock en nedsatt reserv och kapacitet vilket leder till en ökad sårbarhet och mottaglighet för sjukdom ökar. En funktionssvikt påskyndar åldrandet och leder till en sämre funktionsförmåga vilket leder till ökad risk för sjukdom.
Man brukar använda tre begrepp för att beskriva sårbarhet hos äldre:
- Skörhet som är ett begrepp som beskriver en ökad risk för sjukdom. Här finns flera indikationer som leder till funktionsnedsättning. Dessa indikationer är allmän svaghet, trötthet, viktminskning, låg fysisk aktivitet, nedsatt balans och nedsatt kognitiv förmåga.
- Multipla sjukdomar vilket innebär att den äldre har ett flertal olika sjukdomstillstånd som medför nedsatt funktionsnivå.
- Aktivitetsbegränsning där man ser nedsättning av aktiviteter i det dagliga livet. Här räknas funktioner in som hör till det allmäna i livet som påklädning, hygein, toabesök, inkontinens, födointag samt fysiska aktiviteter.
